frudoddy

Jag tänkte att jag skriver ett par rader idag för imöra kommer jag antagligen inte hinna skriva något! Imorgon har jag och min älskling vart tillsammans i ett halvår (officiellt iaf :) ) Men alla kan nog hålla med om att det började långt långt innan det. Tillslut insåg vi också det. Allt detta tisslande och tasslande. Känslor hit och dit. Vi bestämde att bara vara kompisar, det verkar ju enklast eller hur ? Eller? Vi försökte båda gå vidare på olika håll, men tillslut kan man väl säga att begäret var för stort, eller nåt i den klassen. Det funkade väl liksom inte att bara vara kompisar utan att få pussas och kramas, och vem älskar inte sånt? Vi började umgås på intimfronten igen, i smyg kan man väl säga haha. vi tog det lugnt. bara chillade ;) haha. Men om det var någon som inte märkte det ändå så kan ni ju göra er hörda för att stärka mitt självförtroende lite om att jag kan vara diskret, för tror nämligen att det var ganska öppenbart vad jag och Stefan hade ihop. Det är iaf vad jag hört :b

Tillslut efter massa smusslande, så frågade du mej om vi skulle bli ihop. Jag blev som tagen på sängen. (Nog för att jag låg på sängen, men det hör inte hit.) Efter ett väl betänkt svar så blev vi tillsut ett par. Du och Jag. Även om det var väntat efter att vi bestämt för längesedan att vi skulle bli ihop tillslut så kändes det helskumt. Där låg jag på en säng, och nyss skaffat mej en ny pojkvän. Att han skulle bli den bästa pojkvän man kan ha det kunde jag bara ana. Men allteftersom tiden har gått så har du om och om igen bevisat att du är precis vad jag vill ha. Känns helt sjukt att det har blivit vi. Stefan Qvist och Angelica Hellström. Det va det ingen som kunde tro när vi träffades för massa år sen första gången haha. men det är väl så det ska va, det känns så iaf. När vi sedan bestämde för att gå ut med det var det som att hela stan andades ut, jag skojar inte det kändes så. Har aldrig vart med om att så många människor har varit sååå intresserade av någons förhållande.
Jag trodde reaktionen skulle bli ungefär "-oj då vem kunde tro att det verkligen skulle bli ni tillslut, va kul Grattis!" Istället blev det reaktioner som dessa "-Äntligen!" "-Äntligen, vad har ni hållt på med, vad är det som tagit sån tid?" "-Det va på tiden." och sådant i den genren.

Det känns som att det ska vara du och jag jämt. Det ska det ju. Kan inte tänka mej annat. Det är sjukt att det kan kännas så himla bra med en människa. Våran vän Christian Lamberthson sa något verkligt fint häromdagen:

"- Det finns fan inget par som är mer gjorda för varandra än ni två."

När man får höra sånt känns det så bra, att det är fler som känner så. Stefan har länge hävdat att jag eftersom jag är 5 år yngre än han blev skapad för hans skull, att jag blev specialtillverkad åt honom, det ligger nog något i det. Perfect match som man brukar säga. haha.

Nej gud vad jag låter smörig, men jag kan tyvärr inte hjälpa det. Trodde inte såna här känslor fanns. Hur fan kan man tro att man inte kan bli kärare eller älska någon mer än vad man gör. och så vips några veckor senare  ha lyckats fördubbla dessa känslor. det är sjukt, men sjukt bra :)

Så imorgon ska vi fira alltså. På morgonen/förmiddagen ska vi till simhallen och simma. sen ska vi till karlstad och handla upp våra presentkort som vi fick i julklapp. sen blir det att äta ute och gå på bio. Tror det blir Sherlock Holmes eftersom både jag och Stefan velat sett den sen vi första gången såg trailern, och bestämde att vi skulle se den så fort vi skulle se någon bio, så det passar ju utmärkt, visst :)

Blev VÄLDANS massa text så avslutar med lite bilder ist :)