Utmänmnd...
... Till gruppens mobboffer haha , ja det skulle man kunna säga.. allt blev så sjukt och galet idag på jobbet. Bara knas och massa skratt, svårt att förklara genom skrivande men jag ska göra mitt bästa för att nämna en liten incident.
för det första så hade dom tydligen saknat mej på jobbet när jag var sjuk häromdagen. Dom hade tydligen skittråkigt och inge skratt typ på hela dan.. Per har också vart sjuk så stämningen i gruppen var väl inte direkt som vanligt?! Fick iaf höra att Peter saknat att skratta åt mej. Han försökte fila ner det lite med en ursäkt om att Per inte heller var där och att han var den enda som egentligen skratta åt mej och mina påhitt, och att det var därför alla andra skratta, för att de trodde att man gjorde så, hahahaa braaaa försök där!!! Gillar min grupp altså!!
Sen nu då till en rolig liten händelse;
Vi håller nu på med registreringar och sånt av fast telefoni och adsl och sånt. så vi har hållt på med övningsuppgifter till det idag. under genomgången fick man komma upp var och en och redovisa hur man fått fram sina svar osv. när alla gjort en varsin gång så hade ingen någon lust att göra något mer så jag offrade mej efter lite godismutande att jag skulle redovisa den sista. Frågan löd, -Vad heter kunden? Jag går in på kunden i datsystemet och tittar där namnet står. det jag missat var att det var en företagskund.så det stod massa utländska namn och något om typ en syateljé eller nåt. det var massa appostråfer och liknande och jag läste namnet med en proffsig dialekt , och konstaterar sedan att det måste vara en fransman. grejen var den att jag trodde syateljé var ett namn så det blev ganska komiskt.. Låter inge roligt alls när man återberättar det i ord men det var sjukt kul då. Alla satt knäpptysta under mitt "föredrag" tills jag pratat klart, tack hahahah :D först var det ingen av dom som märkte något heller så blev himlans kul när alla kom på det. aja skit samma.. det ligger nog något i det där som de sa om mej häromdagen. -När du pratar blir det alltid knäpptyst, och alla sitter på helspänn och vet att det snart kommer komma något att småskratta lite åt.. hahaha
på rasten hade dom ännu inte släppt detta. och Per kan knappt bärga sej innan han får berätta för sina kompisar, hahaha. jag frågade varför han skulle berätta för dom, och vad han skulle säga, jag vill ju inte framstå som en knäppis hahah (troligt att jag inte skulle det ;) ) men han bara svarade lugnt. -Jag har redan berättat om dej för dom. jag frågade vad han sagt och han svarade, -Men du är ju gruppens färgklick! (hmm undrar vilken färg han menar, hoppas inte lila eller orange, jag gillar inte dom färgerna :( ) Nu iaf så verkar det som jag har vänner jag inte ens träffat, eller rättare sagt personer som känner mej utan att jag känner dem. men å andra sidan är man ju ganska van, det låter som ett typiskt "Filipstads-syndrom" alla känner apan, apan känner ingen.
Imorgon är det fredag. Så himla härligt. känner på mej att jag kommer att vara gladare än någonsin hela dagen imorgon, förresten så är det farligt med gratis kaffe på jobbet, jag blir speedad som en höna på dextrosol och redbull. men vad gör väl det?? mina jobbar kompisar har redan lärt sej mitt humörsystem.. det går i vågor, trött-allert-glad-ännu mer pigg-lite trött-övertrött osv :) t ex så klagade jag på att jag var trött efter lunchen idag. Men enligt Pers beräkningar så skulle jag vara glad pigg och allert inom 20 minuter, och vips 20 minuter senare sitter jag och småsjunger, visslar och trippar med tårna i golvet. Jag är så himla förutsägbar haha.. livet är faktiskt bra härligt ibland. JAG FICK ETT JOBB, OCH JAG ÄR BRA!!!!
Vill verkligen ha TJEJKVÄLL på lördag!!! Någon mer???
Pössssss!
för det första så hade dom tydligen saknat mej på jobbet när jag var sjuk häromdagen. Dom hade tydligen skittråkigt och inge skratt typ på hela dan.. Per har också vart sjuk så stämningen i gruppen var väl inte direkt som vanligt?! Fick iaf höra att Peter saknat att skratta åt mej. Han försökte fila ner det lite med en ursäkt om att Per inte heller var där och att han var den enda som egentligen skratta åt mej och mina påhitt, och att det var därför alla andra skratta, för att de trodde att man gjorde så, hahahaa braaaa försök där!!! Gillar min grupp altså!!
Sen nu då till en rolig liten händelse;
Vi håller nu på med registreringar och sånt av fast telefoni och adsl och sånt. så vi har hållt på med övningsuppgifter till det idag. under genomgången fick man komma upp var och en och redovisa hur man fått fram sina svar osv. när alla gjort en varsin gång så hade ingen någon lust att göra något mer så jag offrade mej efter lite godismutande att jag skulle redovisa den sista. Frågan löd, -Vad heter kunden? Jag går in på kunden i datsystemet och tittar där namnet står. det jag missat var att det var en företagskund.så det stod massa utländska namn och något om typ en syateljé eller nåt. det var massa appostråfer och liknande och jag läste namnet med en proffsig dialekt , och konstaterar sedan att det måste vara en fransman. grejen var den att jag trodde syateljé var ett namn så det blev ganska komiskt.. Låter inge roligt alls när man återberättar det i ord men det var sjukt kul då. Alla satt knäpptysta under mitt "föredrag" tills jag pratat klart, tack hahahah :D först var det ingen av dom som märkte något heller så blev himlans kul när alla kom på det. aja skit samma.. det ligger nog något i det där som de sa om mej häromdagen. -När du pratar blir det alltid knäpptyst, och alla sitter på helspänn och vet att det snart kommer komma något att småskratta lite åt.. hahaha
på rasten hade dom ännu inte släppt detta. och Per kan knappt bärga sej innan han får berätta för sina kompisar, hahaha. jag frågade varför han skulle berätta för dom, och vad han skulle säga, jag vill ju inte framstå som en knäppis hahah (troligt att jag inte skulle det ;) ) men han bara svarade lugnt. -Jag har redan berättat om dej för dom. jag frågade vad han sagt och han svarade, -Men du är ju gruppens färgklick! (hmm undrar vilken färg han menar, hoppas inte lila eller orange, jag gillar inte dom färgerna :( ) Nu iaf så verkar det som jag har vänner jag inte ens träffat, eller rättare sagt personer som känner mej utan att jag känner dem. men å andra sidan är man ju ganska van, det låter som ett typiskt "Filipstads-syndrom" alla känner apan, apan känner ingen.
Imorgon är det fredag. Så himla härligt. känner på mej att jag kommer att vara gladare än någonsin hela dagen imorgon, förresten så är det farligt med gratis kaffe på jobbet, jag blir speedad som en höna på dextrosol och redbull. men vad gör väl det?? mina jobbar kompisar har redan lärt sej mitt humörsystem.. det går i vågor, trött-allert-glad-ännu mer pigg-lite trött-övertrött osv :) t ex så klagade jag på att jag var trött efter lunchen idag. Men enligt Pers beräkningar så skulle jag vara glad pigg och allert inom 20 minuter, och vips 20 minuter senare sitter jag och småsjunger, visslar och trippar med tårna i golvet. Jag är så himla förutsägbar haha.. livet är faktiskt bra härligt ibland. JAG FICK ETT JOBB, OCH JAG ÄR BRA!!!!
Vill verkligen ha TJEJKVÄLL på lördag!!! Någon mer???
Pössssss!
Kommentarer
Trackback
